Vanliga frågor

Många män ogillar att prata om erektil dysfunktion, trots att det är ganska vanligt. En studie uppskattade att mer än 50 % av män över 40 år har någon gång upplevt någon av ED.¹

Din urolog kommer att ställa frågor om din medicinska och sexuella bakgrund. Efter samtalet kan ytterligare undersökningar behövas för att fastställa orsaken till den erektila dysfunktionen och rekommendera den behandling som passar bäst för just dina behov.

Risken att utveckla erektil dysfunktion är dubbelt så stor hos patienter med förstorad prostata (även kallad benign prostatahyperplasi eller BPH).² Erektil dysfunktion är också en känd biverkning av vissa behandlingar mot BPH, så om du genomgår sådan behandling kan du vara mer benägen att uppleva impotens.

Kirurgi är ett möjligt alternativ vid behandling av erektil dysfunktion, men orala läkemedel är ofta det första steget. Dessa fungerar inte för alla, och om de inte hjälper kan din urolog föreslå andra behandlingsalternativ mot impotens, som vakuumpumpar, injektioner eller penisimplantat. Läs mer om penisimplantat.

Det finns flera faktorer som kan bidra till inkontinens hos män, bland annat högre ålder, förstorad prostata och behandling mot prostatacancer. Att ta reda på orsaken till din inkontinens gör det lättare att hitta rätt behandlingsalternativ.

Din urolog kommer att ställa frågor om dina symtom för att kunna avgöra vilken typ av inkontinens du har. Om du till exempel ofta känner ett plötsligt behov av att kissa utan förvarning kan det röra sig om trängningsinkontinens, som kan orsakas av skador på urinblåsans nerver eller benign prostatahyperplasi (BPH). Din urolog hjälper dig att identifiera orsaken så att du får rätt diagnos och rekommenderad behandling.

Din urolog kommer att gå igenom din sjukdomshistoria och dina symtom, och kan även göra en fysisk undersökning för att fastställa om du har manlig inkontinens. Vanligtvis får du lämna ett urinprov för analys, och ytterligare undersökningar som röntgen eller blodprover kan behövas.

Det finns flera behandlingsalternativ för inkontinens hos män. Din urolog rekommenderar behandling baserat på sin bedömning av orsaken till dina problem. Alternativen kan inkludera livsstilsförändringar – till exempel att minska alkohol och hålla en hälsosam vikt – eller hjälpmedel som penisklämmor. För en mer varaktig lösning kan du överväga behandlingar som en slynga för män en artificiell sfinkter.

Prostatan växer naturligt med stigande ålder. Det är mycket vanligt att män över 50 år har en förstorad prostata. Även om detta sällan leder till allvarliga hälsoproblem, kan den påverka urineringen eftersom prostatan omger urinröret nära blåsan.

Nej. Att ha en förstorad prostata innebär inte att du har prostatacancer. Det innebär inte heller att risken för prostatacancer är högre. Men eftersom symtomen liknar varandra är det viktigt att du undersöks av en urolog för att vara säker.

En förstorad prostata är en av flera orsaker till att du kan kissa urinera på natten. Det kan också bero på urinvägsinfektion, prostatainflammation (prostatit), andra icke-medicinska orsaker. Kontakta din urolog för att diskutera dina symtom och möjliga lösningar.

Vissa faktorer kan öka risken för förstorad prostata, till exempel din ålder, vissa medicinska tillstånd och, ja, om tillståndet finns i familjen.

Det finns flera behandlingsalternativ för förstorad prostata. Operation är en möjlighet, men prata med din urolog för att ta reda på vad som passar bäst för dina symtom och önskemål.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, och antalet fall globalt väntas stiga till 2,9 miljoner per år fram till 2040.

Prostatacancer drabbar främst män över 50 år, och den vanligaste åldern för diagnos är mellan 70 och 74 år. Men sjukdomen kan drabba vem som helst när som helst. Har du släktingar med prostatacancer, bröstcancer eller äggstockscancer kan din risk vara högre. Män med afrikansk eller afro-karibisk bakgrund har också en ökad risk att utveckla prostatacancer.

För att ställa diagnos på prostatacancer kan följande tester behövas:

• en kroppsundersökning
• en digital rektalundersökning
• ett PSA-blodprov som mäter ett särskilt antigen från prostataceller
• en biopsi där ett vävnadsprov tas från prostatan för mikroskopisk analys

Det finns flera olika behandlingsalternativ vid prostatacancer, som strålbehandling, kemoterapi, kryoterapi, kirurgi, hormonbehandling och mer avancerade minimalt invasiva metoder. Din läkare kommer att i samråd med dig välja den behandling som passar bäst utifrån din individuella situation.

Den vanligaste behandlingen mot prostatacancer är strålbehandling. Biverkningar är vanliga, ofta på grund av att strålningen även påverkar friska celler runt prostatan. Man kan hjälpa till att skydda dessa friska celler genom att använda en så kallad hydrogelspacer.